Plaza Mayor

I nästan alla storstäder finns en plats som tycks ha en magnetisk dragningskraft. En plats dit man som turist har en omedvetet längtan. Inte helt sällan är denna plats ett torg, så även i detta fallet. Vi kan endast ana liv och rörelse genom den välvda portalen som tornar upp sig emellan husfasaderna. Den stora öppna ytan, vackert inramad av roströda bostadshus prydda med små balkonger, som sedan träder fram tilltalar oss med en gång. Vi – och alla andra – har hittat rätt. Tyvärr så har ambitionsnivån en tendens att sjunka vid vackra givna besöksmål, och pastan och sangrian vi beställer in lämnar en hel del att önska. Men miljön, den kan inte den mest kräsne klaga på.

Puerta del Sol

Puerta del Sol  är en av Madrids mest kända torg. Dock känns det mer som en hub – en utgångspunkt, än ett torg man slår sig ner på. Trots fina kulisser är det rätt stökigt och bullrigt och de flesta verkar vara på väg någonstans. Vi är också på väg – med kartan i högsta hugg. Vi lämnar ”solporten” (som namnet vittnar om var platsen ursprungligen en port i stadsmuren) utan närmare eftertanke. Vi vet att vi kommer återvända – alla vägar tycks leda hit i någon ände.

Gran Via Capital

 

Lägenhetshotellet Gran Via Capital ligger som namnet vittnar om mitt på Madrids paradgata. En perfekt utgångspunkt med gångavstånd till det mesta. Den hårt trafikerade vägen kräver dock att man bor ganska högt upp för att inte bli störd. Vår lägenhet ligger på 11:e våningen – på behörigt avstånd med andra ord.

Innanför den knappt synliga entrén möts vi av en liten, rätt så obetydlig reception. Den enda hissen som finns går varm, upp- och ner mellan våningarna. Allt känns lite snålt tilltaget. Den uppfattningen behåller vi dock inte länge. I samma stund som vi öppnar dörren till vår lägenhet känns allt helrätt. Två sovrum med varsitt intilliggande badrum och en stor gemensamhetsyta i form av vardagsrum och kök samsas om de generösa 120 kvadraten. Och det bästa av allt – en helt egen, fullt möblerad takterrass!

Gran Via Capital är ett perfekt boende för ett tjejgäng som vi, men passar även för familjer eller två par som reser tillsammans. Man går inte på varann, kan dra sig undan om man vill samtidigt som man får en härlig gemenskap.

Gran Via Capital

 

På toppen av Madrid

Madrid sett från takpoolen på Gran Via Capital

Det är något speciellt med takpooler och storstäder. Kontrasten mellan stilla turkost vatten och myllrande stadsliv – skillnaden är milsvidd i verkligheten, men högt ovan bullrande trafik som inte hörs och vägdamm som inte syns tycks allt vara så samspelt. En perfekt illusion i vilken jag gärna låter mig fångas.

Taverna Telchinia

Taverna Telchinia är tillhörande ett mindre familjeägt hotell men med separat ingång från gatan. Den lummiga entrén känns inbjudande med sin grönska och färgstarka sättning. Innanför möts vi av enkelt möblemang, som sig bör på en klassisk taverna, och återigen något för stark och hård belysning. Men det är hemtrevligt, maten får väl godkänt och personalen är serviceminded. Detta blir också ett återvändarställe.

Farmer’s House

Agii Apostoli ligger endast 4 kilometer från Chania stad, dit du tar dig enkelt med lokalbuss och en ynka restid på ca 10 minuter. Detta är både en för- och nackdel. Nackdelen är att den större staden ligger lite för nära för att man ska våga satsa på något större etablerat utbud av restauranger, barer etc. I området kring vårt hotell finns ett fåtal tavernor men annars är det tämligen dött kvällstid. En av de få restauranger som inte är del av något hotell är Farmer’s House dit vi återkommer ett par kvällar. Här bli vi varmt välkomnade och den familjedrivna andan genomsyrar hela stället på ett positivt sätt. Det är lite för ljust i tak och de där extra detaljerna för att göra det riktigt mysigt saknas, men maten är god och servicen och vänligheten från personalen gör att det står sig.

Lunch på Siroccos Restaurant

Avskalade stränder med minimal bebyggelse har ju absolut sina fördelar, dock hade vi önskat ett lite större utbud av strandtavernor för mat-och dryckespauser under dagarna. Siroccos, en trevlig restaurang belägen på en liten stenplatå strax ovanför stranden, blir vårt stammislunchställe. Trots brist på konkurrens håller man en hög nivå med bra service. God mat o dryck i en vacker miljö.

Golden Bay – Agii Apostoli

Fördelen med att resa med första morgonflighten är att resan går väldigt fort. Ingen hysteri med packningen i sista stund, inget nervöst vankande av och an hemma efter man kontrollerat pass och biljetter för femtioelfte gången. Nej nu var det bara upp, kläder på, sätta sig i en färdigpackad bil, i väg. Redo för take off.

Ankomst Chania vid lunchtid. Ljumma vindar omfamnar oss när vi kliver av planet, solen bländar och med ens är det bara semester – det finns inget annat. Agii Apostoli, orten där vi ska bo, är bland de första stoppen med transfern längs Chaniakusten. Hotell Golden Bay, ett mindre lägenhetshotell bestående av flera lägre byggnader i behagligt jordnära färger, välkomnar oss med sitt lugn och enastående läge mitt på den gyllengula sandstranden. De nyrenoverade lägenheterna är rymliga och enkelt men smakfullt inredda, och vi tackar för att vi fått både pool- och havsutsikt. Vi spiller ingen tid: in med packningen, byte till tunnare kläder, ner några trappsteg till hotellets restaurang. Och på ett ögonblick har miljön förändrats: från att stå och huttra på Landvetter flygplats i ett småruggigt försommar-Sverige till att avnjuta veckans första Mythos med Medelhavet framför fötterna.

 

 

Familjemys på Arokaria Restaurant

Vid sidan av Platanias bullriga huvudgata har Arokaria Restaurant lyckats skapa en lummig och inbjudande trädgård. Detta gör att den fastnar lite extra i blickfånget när vi framåt kvällskvisten scannar av utbudet av matställen. Restaurangen, som är familjeägd, visar sig vara ett bra val. Vi har turen att få ett bord längst in, med den högljudda vägen på behörigt avstånd vilket förstärker känslan av att befinna sig i en rofylld trädgård. Det enda som hörs är sorlet från andra gäster och vatten som porlar ur stora lerkrukor. Maten är av lokal touch, närproducerad och tillagad med kärlek. Även vinlistan upprätthåller en bra nivå. Vi blir dock extra förtjusta i den gyllene olivoljan som serveras på en tallrik likt en vacker spegel. Då vi nämner detta för servitrisen, som för övrigt är svenska och fast bosatt på ön, dröjer det inte länge förren hon kommer tillbaks med fylld plastflaska. ”On the house” då familjen blev så glada över komplimangen och stolta då det är deras alldeles egenproducerad olja. Det är det där lilla extra som gör att vissa ställen skiljer sig i den stora massan, det som gör att man gärna återvänder och tipsar andra.