Tillbaka till medeltiden

063

Vi lämnar Fårösund och tar oss söderut mot hansa-staden Visby. När vi kliver av bussen utanför den 3,5 kilometer långa ringmuren som sluter sig kring stadens centrum känns det som vi rest bakåt i tiden. Detta intryck förstärks ytterligare när vi kliver innanför den östra porten. Den smala gågatan framför oss är belagd med kullerstenar och kantas av små låga stenhus. Närmare 200 byggnader av detta slag är helt eller delvis bevarade från medeltiden och skapar en unik historisk stadsbild. Här och där stoltserar gamla handelshus med vackra fasaddekorer och pampiga stenkyrkor. Att Visby kvalificerat sig som världsarv är inte svårt att förstå, det känns snarare som en självklarhet.

Med kartan i ena handen och en hoppande kabinväska i andra lyckas vi lokalisera Klockaregränd B&B där vi bokat rum. En liten port leder till en liten innergård och två små hus. Charmigt och i perfekt symbios med sin historiska omgivning. Vi hyser in väskorna i vårt lilla rum på andra våningen och beger oss ut på stan. Alldeles runt hörnet ligger stora torget som gett plats åt ett flertal restauranger. Vi slår oss ner på en uteservering i solen och insuper atmosfären, vi har svårt att tro att vi fortfarande befinner oss i Sverige.

Vi befinner oss utanför muren, havet ligger framför våra fötter. Vi börjar gå strandpromenaden bort tills vi kommer till en trendig beach club belägen på en sandstrand. Vågorna slår och vattnet här är ju som bekant kaaallt, även om det är mitten av juli. Men solen skiner och vi nöjer oss med att softa på varsin sandsäck. Vi har precis missat ”Stockholmsveckan” då det tydligen regnade champagne just här. Inte så ledsna över det…

Passerar Almedalen på väg tillbaks. Innanför muren i gen köper vi varsin glass och bara strosar kring små gator och torg. Är ju så obeskrivligt pittoresk, bakom varje gathörn döljer sig nytt ögongodis.

Högsommarkväll i Visby. Vi har på rekommendation bokat bord vilket visar sig vara ett gott råd. Så gott som varenda restaurang ser fullsatt ut. Restaurangen vi valt heter Rosengården och ligger alldeles intill kyrkan St:a Karins ruin i hörnet av stora torget. Fantastisk miljö och god mat. En perfekt avrundning på en perfekt dag.

Annonser

På två hjul bland raukar och naturreservat

048

Jag vaknar med ett tydligt eko av häftigt regn och ett dovt mullrande i bakhuvudet. Har jag drömt om ovädret? Jag glipar lite på persiennen och skymtar en våtfläckig asfalt och då minns jag… Det skulle dra in ett oväder natten mellan torsdag och fredag, och för en gång skull verkar smhi ha prickat exakt rätt. Det är fortfarande mulet när vi kliver ut ur militärbaracken men som tur är varmt i luften. Vi grundar med lite frukost och packar sedan cykelkorgarna med kamera, regnponchos, extra tröja, choklad och lite annan nödproviant sedan bär det av.

Färjan över till Fårösund går frekvent dygnet runt och tar endast 7 minuter, väldigt smidigt. Väl över på andra sidan förväntar vi oss någon typ av turistinformation, men icke. Rakt fram löper en asfalterad bilväg och till höger en smalare grusad väg. Vi väljer den åt höger och börjar trampa längs med kustbandet. Landskapet är flackt och bitvis ganska ödelagt. Här och där kikar små stugor med halmtak och en och annan väderkvarn fram. Svarta och vita får betar på stora öppna fält. Vi möter några få andra cyklister annars ser vi inte en människa. Det är väldigt harmoniskt. Efter ett tag kommer vi ut på stora vägen och följer skyltarna mot infocenter. Det visar sig vara en liten butik där man även kan köpa kartor över ön. Vi anser att det kan vara en bra investering och får upp e skrynklig 20-lapp ur fickan. Alldeles brevid den lilla butiken ligger en kyrka på vars kyrkogård Ingemar Bergman ligger begravd. Vi tar ett varv runt och hoppar sedan på cyklarna igen.

Med siktet inställt på Sudersand fortsätter vi norrut längs med kusten. Bitvis cyklar vi på små vägar bland små gulliga hus och härlig natur, medans det på delar av sträckan tyvärr inte verkar finnas något annat alternativ än den större asfalterade bilvägen. När vi närmar oss Sudersand börjar små trivsamma restauranger och gästhus dyka upp längs vägen. Vi cyklar genom en campingplats och kommer tillslut ner till den långa härliga sandstranden. Tyvärr är det fortfarande lite väl mulet för att klassas som strandväder och stranden är i stort sätt tom. Kan ju bara förställa oss vilket badliv det är här när solen skiner. Vi väljer att fortsätta, men först ett stopp på närmsta pizzeria. I stället för att fortsätta längst ut på öns udde cyklar vi sedan tillbaks en liten sträcka för att sedan ta oss upp till norra delen av ön, bland raukar och naturreservat. De mäktiga klippformationerna som bildats ut med kusten utgör ett unikt landskap vi inte skådat någon annanstans. Här uppe är det bra cykelvägar med naturliga stopp på vägen. Det blåser och är lite kämpigt, men solen har äntligen tittat fram och det är så vackert.

Vi tar en paus på Lauter’s bar och kök. Ett verkligen charmigt ställe med små gårdstugor inredda till restaurang, bar, café och butik. Intill snurrar en väderkvarn och små ulliga får lunkar fridfullt omkring. Vi slår oss ner i solen, beställer varsin Wisby pils och njuter av lugnet och omgivningen. Intill oss förbereder man för kvällens BBQ. Vi blir otroligt frestade att stanna kvar och vänta in kvällens aktiviteter men bestämmer oss för att det är bästa att fortsätta. Vi har ju trots allt en ganska bra bit kvar att cykla. Får bli nästa gång, och då är det ju helt klart Fårö vi ska bo på.

Sista stoppet innan vi ger oss på slutspurten blir naturreservatet ”Gamle hamn” där den mest berömda rauken ”Hunden stoltserar. Sedan börjar vi trampa oss tillbaks till Fårösund. Det är väldigt smidigt att ha cykel och bara kunna rulla förbi bilköerna som nog kan bli långa och dryga.

Tillbaks i Fårösund lyckas vi faktiskt hitta en restaurang. Halleluja. Ett lite pizzahak vid vägen, intill statoil. Ingen mysfaktor á la Fårö direkt, men vi har gett upp hoppet om att hitta något bättre. En sallad och en öl sedan lämnar vi in cyklarna och går tillbaks till vandrarhemmet. Blir en tidig kväll, ganska möra efter allt cyklande. Men mycket nöjda med dagen, Fårö levde definitivt upp till våra förväntningar.

Ursäkta Fårösund, men…

Busshållplatsen ligger alldeles vid färjeterminalen så vi behöver inte gå många meter med packningen. Efter att ha löst ut lite kontanter på en lunchrestaurang i närheten hoppar vi på bussen som går norrut. En timme och 15 minuter senare kliver vi av i Fårösund. Tanken från början var att vi skulle åka direkt över till Fårö och bo där ett par nätter. Men då vi var ute i sista sekund, mitt i högsäsong, fanns som väntat inget boende att uppringa på den lilla ön i norr. En gammal ombyggd militärförläggning i Fårösund var det närmsta vi kunde åstadkomma. Vandrarhemmet ligger ganska fint till med utsikt över havet. Vi har fått ett 6-bäddsrum, som var det enda som fanns kvar när vi bokade. Är väl inte direkt mysigt, men det får duga. Vi slänger in packningen och ger oss ut för att utforksa det lilla samhället. För att mycket snart upptäcka att det finns inget samhälle… ”Centrum” består av Ica Kvantum och that’s it! Nog för att vi inte hade förväntat oss någon metropol, men vi trodde väl att det skulle finnas någonting mer. Stället har ju ändå potential, med tanke på läget mittemot Fårö och med det svallande havet som närmsta granne. Vi passerar en skyltfönster med en naggad plansch upptejpad lite på sniskan. Handskrivet med tuchpenna står att här visas Harry Potter på torsdag och lördag. Brevid ligger en nedsläkt lokal med gulnande frislör-skylt som ser ut att ha hängt där sen tidigt 70-tal. Det känns som att vi kommit till världens ände. Ursäkta Fårösund, men… Vi frågar oss fram till en cykeluthyrare som för tankarna till ”Skrotnisse och hans vänner”. Men här kan vi ändå inte låta bli att le en smula, det finns en viss charm med denna kaotiska trädgård fullt av cyklar, udda ”konstverk” och stereotypa landsorts-karaktärer.

Vi trampar tillbaks till Ica, vilket verkar var det enda stället att få tag i en bit mat. En liten picknick vid havet får det bli. Dessvärre så bestämmer sig vädret för att bråka med oss och precis lagom till att vi slår oss ner i gräset så drar mörka moln in och kalla havsvindar griper tag i oss. Brrrr…. Vi ger upp Fårösund och cyklar tillbaks till vår militärbarack. Hoppas på bättre lycka i morgon.

Och så kom solen

099

Hyttplats står det på vår biljett. Vi löser två nycklar i form av papperskort med magnetremsa och letar upp däck 8 där vår hytt ska ligga. Det är ett litet rum inrett med två smala soffor på varsin sida, en liten tv i högra hörnet och ett badrum. Vi intar varsin soffa och sluter ögonen ett par sekunder. ”Pang!” Dörren flyger upp och in ramlar ett par i 25-årsåldern. Det var alltså inte en egen hytt. Tur att man inte ställt sig i duschen… Att sitta med två främmande människor och knö på denna lilla yta känns aningens krystat och vi bestämmer oss för att gå ut på soldäck. Tyvärr visar det sig inte vara mycket till soldäck just i denna stund utan snarare stormdäck. Vi letar upp ett par lediga platser inne i stället och halvslumrar oss igenom resten av den tre timmar långa transporten över havet. På Gotland är det alltid sol sägs det. Och simsalabim, fem minuter innan vi glider in i Visby hamn lättar molntäcket och blottar en klarblå himmel och en skinande sol.

Destination Gotland

003

Solen har gått upp och försöker tränga sig igenom molntäcket som skymmer den blå himlen. Långt därute på havet skymtar något litet som ter sig större och större ju närmre det kommer. Efter ett tag går det att urskilja båtens konturer. Vattnet viker för den spetsiga fören som plöjer fram genom det mörka havet. Nu är färjan så nära att den ser ut att snart köra rakt upp på land där vi står. Men den glider smidigt förbi den prydliga grässlätten som omger Hotell Corallen och fortsätter i lugnt tempo mot hamnen i Oskarshamn. Dit ska vi snart bege oss för att stiga ombord.

Gotland

031

Datum: 23 jul 2009 – 26 jul 2009
Beskrivning: Att åka till Gotland känns lite som att resa utomlands. Den 3-timmars båtturen från Oskarshamn till Visby ger en härlig känsla av ”att komma bort”. På Gotland är det alltid sol sägs det. Och mycket riktigt, efter att ha färdats genom dis och en gråmulen himmel så sprack himlen upp och färgades härligt klarblå bara minuter innan färjan lade till vid Visby hamn. Sedan följe några härliga dagar. Först på cykel genom ett flackt naturlandskap på Fårö. Sedan åter till medeltiden till ett supermysigt Visby.