Att befinna mig mitt ute i öknen ger nästan en euforisk känsla. Det liknar inget som jag tidigare upplevt. Ändå är det bara sand. Sand, sand, sand så långt ögat kan nå. Men kanske är det denna enkelhet som gör det så fantastiskt. Detta är på riktigt, så långt i från Dubais skyskrapor man kan komma. Jag har hittills haft svårt att ta till mig Dubai. Känns som att man befinner sig i en fiktiv värld och att alla runtomkring är statister ”á la Truman Show”. Här finner jag något jag saknat i ”det nya Dubai”. Här finner jag en själ.