Vi signalerar med ficklampan och strax därefter dyker massajvakten upp med sitt spjut, redo att eskortera oss till restaurangen. Väl framme sätter vi kurs mot ett bord för två, men blir hindrade av personalen. De har en överraskning åt oss, som en liten bröllopspresent. Vi ska gå och spana på krokodiler längs med floden. Det är kolsvart ute och jag känner paniken komma krypande. Snälla, vad som helst men inte detta. Vad ska vi göra, känns ju väldigt oförskämt att säga nej om de nu ordnat med en överraskning. Jag känner hur jag nästan får blackout och följer som i trans efter massajerna som belyser marken med sina ficklampor. När vi närmar oss floden slår mitt hjärta så hårt att det dånar inuti huvudet. Jag måste säga något, detta känns inte bra. Just som jag öppnar munnen för att lägga in en försiktig protest så stannar massajerna upp. Min blick följer ficklampans rörelse, och då ser jag en trätrappa som klättrar upp längs en trädstam. Där uppe, mitt i trädkronan, är det utbyggt som en liten terrass där man dukat upp till middag. Det är detta som är överraskningen, krokodilskådningen var bara en liten avledande manöver från deras sida. Sedan kan jag nog tro att de även är lite roade över att skrämma turister. De lyckades de med, jag nästan springer upp för den smala trappan, ivrig att få komma bort från floden och den osäkra marken.

Väl uppe blir vi serverade vin i väntan på maten. Massajerna som eskorterat oss ska sedan gå tillbaks till restaurangen för att hämta vår mat. Det blir knäpptyst och vi tittar lite i panik på varann, lämnade de just oss här ensamma? Men så ser vi, skymd i mörkret, en rödklädd massaj med ett långt spjut i höger hand. Vi pustar ut. Sedan följer en trerätters middag. Varje rätt hämtas borta i restaurangen så det hela tar sin lilla tid. Oljelamporna på bordet drar till sig alla typer av flygfän som tillslut blir så besvärande att vår ”vakt” flyttar lamporna bort från oss. Detta resulterar i att vi knappt ser varandra, eller maten. Det komiska i att sitta högst uppe i en trädtopp och äta en middag som kräver bra mörkerseende samtidigt som vi övervakas av en man med spjut  får det att rycka i smilbanden. Men vi uppskattar verkligen deras gest att vilja ordna något speciellt åt oss, även om det kanske inte är det mest romantiska ögonblicket så är det sannerligen en upplevelse jag sent kommer att glömma.