Miami Beach – eller?

IMG_3199

Dubai måste vara ett av världens märkligaste länder. Egentligen inget land heller utan ett emirat… Det är svårt att sätta fingret på vad ”det” i själva verket är. Att allt sånär på havets böljande vågor är fejk gör hela upplevelsen förbryllande.

Området kring Jumeirah Beach är häftigt och inbjudande. Skyskraporna i kombination med vit sand och blått hav för tankarna till Miami. Att hela detta gigantiska område bestående av milslånga stränder, strandpromenader och lyxhotell endast är 2 år gammalt förstärker dock känslan av overklighet.

Dubai

127

Datum: 16 mar 2011 – 19 mar 2011
Beskrivning: En galen ”låtsasvärld” mitt ute i ingenstans. Dubai strävar efter att bli störst, bäst och vackrast – när det gäller allt. Överallt ser man lyftkranar. Här bygger man världens högsta byggnad, världens lyxigaste hotell, världens största Disneyworld… Man betalar ingen skatt och landets överhuvud är en oljeshejk med påfåglar i trädgården. Runt hörmet breder ett landskap ut sig som vittnar om ett Dubai innan oljan – ett Dubai bestående av bara sand.

Hemfärd en stilla morgon

197

Det är tidig morgon och Trogir har knappt vaknat. Det är lugnt och stilla och den friska morgonluften smyger sig ner i lungorna. Himmeln är klarblå, det kommer bli en fin dag. Det är nästan så att vi överväger att köpa en ny hemresebiljett. Men förnuftet segrar och vi kliver över bron, bort från gamla stan. En sista blick, hit vill jag verkligen återvända.

Trogir

180

Endast 5 kilometer från flygplatsen i Split ligger Trogir. Den gamla staden utgör en egen liten ö omgiven av en ringmur. Att ta sig in här med bil visar sig vara mindre smidigt. Vi blir fast i en kaosartad korsning bakom en lastbil som stannat för att lassa av backar med flaskor. Helt plötsligt kommer vi varken framåt eller bakåt och har inget annat val än att vänta och vänta… Så, efter flera meningslösa försök att kommunicera med folk genom bilrutan eller att med vinkningar försöka få någon att vilja släppa förbi oss, uppenbarar sig plötsligt en lucka. Vi ser chansen och lägger gasen i botten. Äntligen inne. Nu återstår nästa problem, vart parkerar man? Vi lyckas hitta vårt hotell inklämt i en liten gränd och receptionisten guidar oss ut ur stan igen till en parkering på andra sidan. När denna procedur, som tagit halva dagen känns det som, äntligen är över kan vi lättade slå oss ner i en mysig liten gränd med en kall öl.

Trogir är med sina trånga gränder, kullerstenar, restauranger och butiker otroligt mysigt och vi känner direkt en ånger att vi endast sparat en halvdag åt denna sista etapp. Men det går ju att återvända. I mitten utav gamla stan stoltserar en vacker stenkyrka omgiven av trevliga uteserveringar och myller av turister som alla verkar hittat sin plats.