November. Månaden man helst hade velat stryka ett sträck över i almanackan. Så fullkomligt meningslös. Mörkt och grått – ännu mörkare och ännu gråare.

De senaste åren har november transformerats till att bli en lång upptakt till julen. En ren överlevnadsinstinkt skulle jag vilja säga. Man kan ju diskutera om det är ok att sälja julmust och skumtomtar innan sommaren knappt gått ur luften, men så fort mörkret börjar falla så är vi många som längtar. Julen är det där halmstråt man greppar tag i. Och hur social- eller osocial denna jul än må bli så har vi alltid ljusen och vi har stämningen.

Kan ju tyckas tragiskt, men jag kommer på mig själv att längta efter kvällarna. Paradoxalt nog så önskar jag alltså bort den stackars lilla gnutta dagsljus som vi förärats så här års. Detta till förmån för tända ljus och myspys. Batteridrivna ljus måste vara guds gåva till barnfamiljerna. Just nu så känns en artificiell ljuslåga och ett gott glas vin som höjden av lycka. Kanske det bästa som går att åstadkomma under en månad som denna. Och i synnerhet i en tid som denna.