”Big five compleated”. Leoparden var den sista av savannens giganter att pricka av. Vi är glada över att få sett detta skygga magnifika kattdjur, dock så gnager samvetet lite. Guiderna, som har signalerat till varann att den sällsynta leoparden är i sikte, har gjort att säkert ett tiotal jeepar har omringat trädet. Vår närvaro uppskattas inte av detta djur som helst gömmer sig undan, här har vi safarins baksida.
Vi har dagen innan sett att en leopard släpat upp ett byte i en trädkrona. Att den sedan lämnat den där tyder, enligt Steve, på att den med största sannolikhet kommer tillbaks. Så vi gör ett nytt försök att se detta jättelika kattdjur. Och mycket riktigt, skymd bland löven, vaktandes sitt byte, skymtar vi den fläckiga otroligt vackra pälsen.
En babianfamilj har intagit en liten solig klipphäll
Vi passerar byns ”centrum”
Basecamp dag 2. Upp i gryningen för en ”game drive” innan frukost. Steve väntar på oss vid receptionen och vi är spända på vad han har i beredskap för oss i dag. Den lite kyliga morgonluften får oss alerta trots tiden på dygnet och vi ger oss ut för att se dagen gry på savannen.
Väl uppe blir vi serverade vin i väntan på maten. Massajerna som eskorterat oss ska sedan gå tillbaks till restaurangen för att hämta vår mat. Det blir knäpptyst och vi tittar lite i panik på varann, lämnade de just oss här ensamma? Men så ser vi, skymd i mörkret, en rödklädd massaj med ett långt spjut i höger hand. Vi pustar ut. Sedan följer en trerätters middag. Varje rätt hämtas borta i restaurangen så det hela tar sin lilla tid. Oljelamporna på bordet drar till sig alla typer av flygfän som tillslut blir så besvärande att vår ”vakt” flyttar lamporna bort från oss. Detta resulterar i att vi knappt ser varandra, eller maten. Det komiska i att sitta högst uppe i en trädtopp och äta en middag som kräver bra mörkerseende samtidigt som vi övervakas av en man med spjut får det att rycka i smilbanden. Men vi uppskattar verkligen deras gest att vilja ordna något speciellt åt oss, även om det kanske inte är det mest romantiska ögonblicket så är det sannerligen en upplevelse jag sent kommer att glömma.
”Gyllene timmen” närmar sig och skänker ett behagligt ljus över savannen. Vi är på väg tillbaks till Basecamp efter en lyckad första dag fylld med intryck.
En hyena tvättar sig, lite skymd av en buske. Hyenorna har ett speciellt läte, ett skall mycket likt hundars, som ekar över savannen nattetid.
Plötsligt får guiden Steve ett ”alarm” på sin telefon. En noshörning har skådats av en annan bil. Noshörningen är väldigt sällsynt, finns sorligt nog bara ett fåtal kvar till följd av den brutala tjuvjakten, och när vi får frågan om vi vill göra ett försök att hinna upp den är svaret självklar. Bilen accelererar och vi flyger över stock och sten, genom buskage och vattendrag. Så plötsligt dyker den upp, detta enorma pansarliknanade djur som för tankarna till urminnes tider.
Jag känner mig väldigt lyckligt lottad som fått chansen att se en noshörning i sin rätta miljö, i det fria, samtidigt som det skär i hjärtat att vi människor är på väg att utrota detta fantastiska djur.
Utdrag från WWF’s hemsida:
Då, för drygt 150 år sedan, fanns de över större delen av Afrika söder om Saharaöknen. Spetsnoshörningen kallas ibland svart noshörning och drabbades hårt av tjuvjakt redan på 1970-talet, då efterfrågan ökade på knivskaft av noshörningshorn . På den tiden fanns det upp emot 100 000 spetsnoshörningar i Afrika. I dag återstår knappt 5000 och arten är akut hotad.
Vi håller oss på avstånd, här tillåts vi inte komma lika nära som vi gjorde lejonen och elefanterna. Vi ser en annan bil närma sig lite väl ivrigt. Då hörs plötsligt världens frust och pansarjätten sätter av i full karriär mot bilen som ögonblickligen backar och gör en häftig gir, samtidigt som turisterna skriker i högan sky. Ja, vad hade man själv gjort om man mött den art som hotade hela ens existens… Dags att ge oss av och lämna honom i fred.
Även om man i viss mån självklart stör djuren, så tror jag även att safarin gör nytta. Jag hoppas verkligen att så många människor som möjligt får upp ögonen för denna fantastiska natur och artrikedom som vi är på väg att förstöra.
Efter lunchen och en stunds vila ger vi oss ut igen på eftermiddagssafari. Efter en stund kan vi pricka av ännu en av ”the big five” – elefanten. Otroligt mäktiga djur, savannelefanten är världens största och tyngsta landlevande däggdjur, och en fantastik upplevelse att få se dem på så nära håll. En stor fördel med att vi bokat egen bil med privat chaufför är att vi kan bestämma exakt hur länge och var vi vill stanna till.
Världen Väntar 