Efter en tidig frukost på hotellet checkar vi ut och styr vidare mot Omaha Beach. För såna som mig som inte är så jätteväl bevandrad i historien så känns detta mest bekant. Vi stannar till vid ”military cementary”. Det är stort, känslosamt tragiskt, vackert och respektfullt. Allt på samma gång. Över 9.000 vita kors står prydligt uppradade, vart och ett står symbol för ett mist människoliv. Vi går tyst och sakta mellan raderna. Man känner vördnad, men samtidigt sorg. Så många liv, vars lågor kunde ha brunnit mycket längre.

Vi vandrar längs slutningen ner till Omaha Beach. Det är en vacker strand och havet gör sig mäktigt. Några barnfamiljer och par solbadar och leker i sanden. Konstig känsla med tanke på vad som har utspelats sig här. Men livet måste gå vidare.

Efter lunch tar vi oss bort till museet ”Dagen D Ohama”. Här har man samlat föremål från stupade soldater som cigarettpaket, kortlekar, hjälmar etc. Väggarna täcks av foton. Alla foton föreställer människor och deras känslor tycks lysa igenom den glansiga pappersfasaden. I deras ögon kan man se sorg, panik, hoppfullhet och försök till glädje. I en vrå med dämpat ljus visas det en film om planneringen och genomförandet av Dagen D. Intressant.

Efter denna överdos av historia tar vi bilen ner till hamnstaden ”Port en Bessin”. Det är en en mysig liten stad med små kullerstensgator kantade av restauranger, hav som slår in och små söta fiskebåtar. Gröna kullar omringar staden och vi bestämmer oss för att ta en liten picknick i eftermiddagssolen. Några euro fattigare och med händerna fulla av ostkassar och rosévin börjar vi klättra uppför den närmsta kullen. Väl uppe slås vi av den härliga utsikten, slår oss ner i gräset och bara njuter.

Vi hittar ett enkelt hotell – King Hotel ,utan tillstymmelse till mysfaktor. Hemska skrikiga färger och väldigt enkel standrad. Är nog lite av ett ungdoms-hostel. Men det ligger centralt och är fräscht, Eur 42 per natt. Det får duga.

Avslutar kvällen på en mysig pizzeria i närheten.