Sagolika Le Mont Saint Michel

IMG_1384

Efter frukost kör vi ut till Utah Beach för att prommenera lite. Soligt, men de lite allt för friska vindarna gör att den önskade värmen inte riktigt vill infinna sig. Vi bestämmer oss ändå för en lunch på en uteservering vid stranden. Det är ju trots allt mitt i högsommaren, och då SKA man sitta ute. I alla fall om man är svensk… Vi lyckas hur som helst hitta lite vindskydd, så det känns helt ok. Och så har vi ju härlig utsikt.

Vi åker vidare till den lilla staden Saint Mere Eglise. På utsidan av stadens kyrktorn hänger en docka i mänsklig storlek i en fallskärm. Detta är ett minne av fallskärmsjägaren John Steele som fastnade med sin fallskärm i byns kyrktorn under invasionen av Normadie. Det finns även flera små museer som vittnar om denna historiska händelse. I dag livnär sig en stor del av byn på att förmedla historia och minnen från denna tid.

Dagens sista anhalt blir Le Mont Saint Michel. Le Mont Saint Michel är ett gammalt kloster beläget mitt i tidvattnet i gränslandet mellan Normandie och Bretagne. Denna mästerliga byggnad syns på långt avstånd och trots sin avsides placering är det inte svårt att hitta hit. Le Mont Saint Michel, som sedan 1979 klassas som världskulturarv, har sedan år 708 varit en valfärdsort för pilgrimmer och hem för många nunnor och munkar.

När vi anländer på eftermiddagen kan vi gå över till klostret som tillsynes är en del av fastlandet. Några timmar senare har klostret och dess murar förvandlas till en ö, helt omgiven av hav. Otroligt! Det gäller att passa sig var man parkerar bilen…

Det är många turister som trängs i de smala gränderna innanför murarna. Här snirklar sig restauranger, souvenirshoppar, caféer och pubar om vart annat. Lite var stans kan man se ett och annat hotell insprängt i muren. Vi bestämmer oss för att se om vi kan övernatta. Vi får snabbt klart för oss att det inte är billigt att spendera en natt här. Men så går visaren över det magiska klockslaget 18, och vips så är det halva priset. Vi checkar in på ”La Mere Poulard”, ett gammaldags och stämingsfullt hotell. Korridorerna är kantade av tavlor föreställande kändisar som övernattat här. Det skänker en viss känsla av mystik. I vårt rum pryds ena väggen av en stor tavla föreställande Charles Lindberg.

Det börjar skymma och vi knallar ut på en kullestensbelagd sligrande gata. Turistströmmen har avtagit och vi kan strosa fritt utan att känna oss trängda. Det finns mångder att små mysiga restauranger insprända i muren så det är bara att välja och vraka.

Efter en tre-rätters middag vandrar vi högst upp till kyrkan. Den visar sig vara öppen även på kvällen, så vi löser entre och träder in i en annan värld. Så här dags på dygnet är hela kyrkan upplyst av ett svagt sken som andas mystik och historia. Det tar säkert 1,5 timme att gå igenom hela. Och det bästa är att det inte är någon trängsel, bara små sällskap som tyst och stilla vandrar, stannar och tittar. Inne i kyrkarn visas en fotoutställning föreställande pilgrimer från alla världens hörn. De upplysta fotorna får en slående effekt mot de kalla murarna. Pampigt och mäktigt får sammanfatta denna upplevelse.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s