Vi följer trottoaren ytterligare, förbi supermarket, till utkanten av Lassi och finner en mer tillgänglig nerfart mot Makris Gialos Beach. Vägen, som går genom en lund av pinjeträd, är väl anpassad för såväl bilister som fotgängare. Inga trappor, och vi tar oss smidigt och lätt ner med barnvagnen.

Denna del av stranden är betydligt större och bredare. Solstolar och parasoller i olika kulörer och modeller står prydligt uppradade med träbelagda gångar emellan. Här finns toaletter, restaurang och ett stort aktivitetsutbud. Allt är väldigt välordnat. Då det är slutet på säsongen så råder ingen trängsel och vi kan välja och vraka bland solstolarna.

Restaurangen, men sina långsmala barbord som öppnar upp mot den bildsköna omgivningen, har alla förutsättningar. Dessvärre har man inte lyckats fullt ut. Innanmätet är uppbyggt av långbord och bänkar och maten fås på en bricka och betalas i kassan. Känslan av skolmatsal är svår att skaka av sig, utsikten till trots. På håll uppfattar man restaurangen som en skön lounge, ett koncept som verkligen passat men som tyvärr bara visar sig vara en fasad.