Vi lämnar Primosten och fastlandet för att via Split ta oss med båt till ön Brac. Bilfärjor avgår regelbundet från Split hamn och det är inga problem att lösa biljetter på plats.
Resor
Inget för finsmakaren
Är man ute efter kulinariska upplevelser så är Kroatien kanske inte helt rätt resmål. Maten på hotellet består av inhemska rätter som är näst intill oätliga. Dock finns det ju såklart bättre restauranger att tillgå. Vi satsar på en servering med vita dukar, vilket brukar vara ett gott tecken. Internationell mat som smakar gott men för den sakens skull inte kvalificerar sig som någon matupplevelse i jämförelse med te.x. grannlandet Italien. På vinlistan kan man välja bland wine och quality wine…. Inga importviner finns på vinlistan, utan alla är av inhemsk produktion. Men som sagt, har man inga större förväntningar och bara vill ha en bit mat och ett glas vin så är det helt ok.
Man tager vad man haver
Vägen från Krka Nationalpark till Primosten kantas av små mysiga byar och vi gör en liten avstickare för lunch och svalkande bad. I väntan på maten blir vi underhållna av en kroatisk familj som med hjälp av en liten plastbåt ska frakta en soffa över till den långsmala ö som breder ut sig framför. Förmodligen har de sommarhus därute. Soffan, som näst intill är lika stor som båten baxas ombord varav en av männen sätter sig uppe på för att hindra dynorna att flyga i väg. När hela ekipaget av människor och soffkuddar puttrar ut från hamnen är det en syn jag sent kommer att glömma.
Svalkande bad i Krka-fallen
Inte långt från Primosten ligger nationalparken Krka. Vi tar oss dit lätt och smidigt med hyrbilen. Hettan slår emot oss när vi kliver ur bilen och vi tvekar lite på om vi ska orka gå i denna värme. Men de vackert grönskande träden skänker en behaglig skugga över promenadstigarna som leder ner till floden så det är inga problem. Första etappen färdas vi dessutom med buss, hade varit en bra bit att gå annars.
Skummande smaragdgröna vattenfall uppenbarar sig när vi är halvvägs nere. Det är alltid något speciellt med vatten, och vattenfall i synnerhet. När jag en stund senare låter svala vågor från fallet omfamna mig känns livet mer än uthärdligt.
En pärla i adriatiska havet
Den gamla medeltida staden Primosten ligger ute på en halvö. Jag skulle dock vilja kalla det ö och inte halvö, även om det inte är helt korrekt då den numera hänger i hop med fastlandet. En pärla mitt ute i adriatiska havet är det i alla fall. Staden, som domineras av kyrkan St. Juraj, är uppbyggd utav karakteristiska stenhus, kullerstensbelagda smala gränder och mysiga restauranger och barer. I hamnen trängs små fritidsbåtar med större lyxigare varianter från världens hörn.
Världens fulaste hotell
Inbäddat ibland lummiga pinjeträd, på den gröna halvön Raducan ligger Hotel Zora. Ett gigantiskt hotellkomplex som belägrar hela den gröna halvön. Naturen, havet och utsikten är vykortsvackert, men hotellet är fruktansvärt fult och det känns sorgligt att detta komplex i typisk gammal öststatsstil ska uppta hela denna vackra plats. I mitt stilla sinne ser jag framför mig små charmiga hotell blandat med mysiga restauranger och barer. Kanske en dag….
Kristallklara bad
Väl framme vid målet väntar Kroatiens berömda badvatten. Förväntningarna stämmer överens med verkligheten, kanske till och med överträffas. Vattnet är så klart att det känns som att kliva i ett badkar, det är heller inte så där obehagligt salt och temperaturen är perfekt. De vassa kiselstenarna gör att badskor är ett måste, men de glimmar fint under en glasklar vattenyta.
Transfer med utsikt!
Av mina tidigare erfarenheter att döma så brukar vägen från flygplatsen till slutdestinationen vara en föga upphetsande upplevelse. Inte alltför sällan möts man av halvfärdiga byggprojekt, smuts och skräp längsmed vägrenen. Split bevisar motsatsen. Väl inpackade i hyrbilen som väntat på oss på parkeringen utanför ankomsthallen rullar vi mot vår destination – Primosten. Kustvägen dit är otrolig! Vägen kantas av fina hus, det är rent och snyggt och havet lyser knallblått i kontrast till naturen. Här och var dyker små pittoreska byar upp. Det är min första resa till Kroatien och av första intrycket att döma så blir det höga betyg.
En bit av Kroatien
Datum: 9 jul 2011 – 16 jul 2011
Beskrivning: En härlig julivecka vid adriatiska havet. Med Split som utgångspunkt tog vi oss med hyrbil längs den vackra kustvägen mot pittoreska Primosten. Därefter vidare till Brac och den lilla fiskebyn Postira för att till sist avsluta innanför ringmuren i mysiga Trogir.
Tillbaka till medeltiden
Vi lämnar Fårösund och tar oss söderut mot hansa-staden Visby. När vi kliver av bussen utanför den 3,5 kilometer långa ringmuren som sluter sig kring stadens centrum känns det som vi rest bakåt i tiden. Detta intryck förstärks ytterligare när vi kliver innanför den östra porten. Den smala gågatan framför oss är belagd med kullerstenar och kantas av små låga stenhus. Närmare 200 byggnader av detta slag är helt eller delvis bevarade från medeltiden och skapar en unik historisk stadsbild. Här och där stoltserar gamla handelshus med vackra fasaddekorer och pampiga stenkyrkor. Att Visby kvalificerat sig som världsarv är inte svårt att förstå, det känns snarare som en självklarhet.
Med kartan i ena handen och en hoppande kabinväska i andra lyckas vi lokalisera Klockaregränd B&B där vi bokat rum. En liten port leder till en liten innergård och två små hus. Charmigt och i perfekt symbios med sin historiska omgivning. Vi hyser in väskorna i vårt lilla rum på andra våningen och beger oss ut på stan. Alldeles runt hörnet ligger stora torget som gett plats åt ett flertal restauranger. Vi slår oss ner på en uteservering i solen och insuper atmosfären, vi har svårt att tro att vi fortfarande befinner oss i Sverige.
Vi befinner oss utanför muren, havet ligger framför våra fötter. Vi börjar gå strandpromenaden bort tills vi kommer till en trendig beach club belägen på en sandstrand. Vågorna slår och vattnet här är ju som bekant kaaallt, även om det är mitten av juli. Men solen skiner och vi nöjer oss med att softa på varsin sandsäck. Vi har precis missat ”Stockholmsveckan” då det tydligen regnade champagne just här. Inte så ledsna över det…
Passerar Almedalen på väg tillbaks. Innanför muren i gen köper vi varsin glass och bara strosar kring små gator och torg. Är ju så obeskrivligt pittoresk, bakom varje gathörn döljer sig nytt ögongodis.
Högsommarkväll i Visby. Vi har på rekommendation bokat bord vilket visar sig vara ett gott råd. Så gott som varenda restaurang ser fullsatt ut. Restaurangen vi valt heter Rosengården och ligger alldeles intill kyrkan St:a Karins ruin i hörnet av stora torget. Fantastisk miljö och god mat. En perfekt avrundning på en perfekt dag.









