Vi möts 07:00 i receptionen för att ge oss ut på ”cowdust tour”. Detta menas med att man åker ut i gryning eller skymning. Vi åker i jeep ut i naturen. Det är i slutet på en bra monsunperiod vilket gör att det är otroligt grönt och ger ett friskt intryck såhär på morgonkvisten. Längs vägen ser vi några kor, apor och en och annan påfågel. Vi får veta att det även finns vilda leoparden här i området… Fast det syns sällan till då de är skygga av sig, kanske lika bra det… Tigrar finns här också fast endast i ett reservat en bit bort. Här kan man åka på tigersafari när det är säsong.

Vi åker in i byn Ajabgarh som håller på att vakna till liv. Vi ser folk samlas vid de brunnar som finns och tvätta sig. Byborna är glada och vi får stor uppmärksamhet då vi kör igenom. Barn kommer springande från alla håll, vinkar och ropar och alla vill de vara med på kort. Även de äldre hälsar glatt när vi kör förbi. Ingen tigger utan de verkar bara ärligt glada. De verkar välmående och lyckliga. Känslorna är många och vi blir alla lite glansiga i ögonen. De bor i små hyddor, de flesta har djur på tomten. Vi kör förbi en låg större byggnad, detta är byns skola. När vi kommer tillbaks till hotellet är vi upprymda och är överens om att detta var resans höjdpunkt. Detta var på riktigt!

Efter ett dopp i poolen och en god lunch lämnar vi Amanbagh för att åka tillbaks upp Delhi. Denna bussresa blir lite av en chock efter det harmoniska dygn vi just upplevt. Trafiken är ett totalt kaos och vi har fler än en ”nära döden upplevelse” Efter ett tag slutar jag att titta framåt utan nöjer mig med att spana ut genom sidofönstret. Då kan jag i alla fall inbilla mig att läget är någorlunda mer stabilt. I alla fall tills någon i bussen skriker i högan sky och bussen tvärnitar…

5-6 timmar senare är vi framme vid Delhis flygplats. En något tröttsam bussresa och man är lagom sugen att sätta sig på ett plan i lika många timmar till. Skulle nog rekommendera att man flyger sista etappen Jaipur – Delhi. Dehlis flygplats når inte upp till våra förväntningar, här finns ingenting! Så det blir en ganska trist väntan efter allt stök att ta sig igenom alla kontroller. Men vad gör det när vi haft en sådan fantastisk resa! Jag stiger på planet mot Helsingfors med en känsla av att mitt liv har blivit berikat lite ytterligare och jag känner mig ännu mer sugen på att resa!

Denna förmiddag får vi ett par timmar över att njuta av poolen på hotellet. Vi kör sedan en kort etapp till Shiv Vilas för hotellvisning och lunch.

Nu återstår en sista destination på schemat – byn Ajabgarh. Vi lämnar Jaipur bakom oss, efter en bit svänger vi in på en smal grusväg, sedan bär det av på en ca 2 timmars bussresa ut i djungeln. Vi ser människor i färggranna kläder vandra i grupper längs vägkanten. Vissa spelar musik och de ser ut att vara på vallfärd någonstans. Vi får veta att de tillhör Hare Krishna och att de är på väg till ett tempel som ligger här mitt ute skogen. Efter ytterligare en timmes körning med bussen passerar vi templet på höger sida. Kan ju bara föreställa oss hur lång tid det tar att vandra hit ut… Efter vi passerat templet avtar människorna och vi börjar undra vart vi egentligen är på väg. Men tillslut skymtar vi något mellan trädtopparna – Amanbagh. På något konstig sätt lyckas denna lyx-anläggning passa in alldeles utmärkt mitt i detta naturscenario. Hotellet består av flera låga byggnader i behagliga naturfärger. Här har man satsat på smakfull lyx i en lugn och harmonisk miljö. Detta är en plats att finna sig själv! Vi möts av hotellets två managers: Robyn som är från Nya Zeeland och hennes indiske man. Robyn har arbetat som ambassadör för Nya Zeeland i 27 år och har nu funnit sin plats här ute, i Rajastans djungel. Vissa människor räcker ett kort möte med för att det ska ge ett bestående intryck som man sedan alltid minns. Robyn är en sådan person och vi känner oss enormt välkomna. Vi blir var och en visade till våra rum. Mina ögon vidgas till det dubbla när jag kliver in genom första porten som leder till min egen utegård med utsikt över poolen och bergen i bakgrunden. Rummet är som en stor sal med panoramafönster och fin inredning. Det finns ingen TV utan här ska man bara vara och njuta av naturens alla ljud och intryck. Efter vi installerat oss bjuds vi på ännu en fin middag utomhus. Några i gruppen har dessvärre drabbats av ”Delhi-belly”, men hotellets egen läkare förser dem med några dunderkurer.

Amanbagh har 40 rum och 250 anställda! Detta medför naturligt en suverän service, men på ett mycket diskret och proffsigt sätt. Man får ingen känsla av folk som springer omkring och passar på varje steg man tar utan allt man önskar bar finns där. Närmar man sig poolen har man en solstol uppbäddad med kudde, handduk och fruktdrink vid sidan innan man hinner blinka. Man begriper inte hur det gick till.

Denna dag har det blivit dags att upptäcka Jaipur – Pink City. Som namnet avslöjar så består staden mestadels av enhetligt rosa byggnader. Jaipur ligger mitt i Tharöknen – 430 meterovan havsytan. Bergskedjan Aravali som omger oss sägs vara den äldsta på vår planet. Hela staden är byggt som ett monument och de kungliga palatsen och Maharajans närvaro gör att det är som taget ur en saga. Vi besöker City Palace där Maharajan även har sin privata bostad. Denna del av byggnaden är krämfärgad, vilket betyder att endast inbjudna får gå in. Resten av palatset har rosa fasader vilket betyder att allmänheten får vistas här. Efter detta åker vi vidare mot Amber Fort. Här får vi sista biten byta ut bussen mot jeep för att ta oss upp. Här uppifrån har man en bra utsikt över det gamla Jaipur. Vi vandrar runt ett tag och beundrar denna gamla men välbevarade byggnad. Detaljerna är många och det är mycket att ta in. Vår guide Amitab som varit med oss under hela resans gång leder oss igenom denna svunna värld.

Indien är ju känt för sina vackra tyger i alla regnbågens färger och vi gör et kort stopp i en stor butik för att inhandla sjalar, dukar, kuddfodral eller vad som faller oss i smaken.

Denna kväll blir vi körda till Samode, ett personligt och charmigt litet hotell där varje rum har sin egen karaktär och sin egen själ. Vi blir välkomnade med en drink vi poolen följd av en fantastisk middag i trädgården. Ökenklimatet i denna region gör att klimatet är lite svalare och behagligare så vi kan sitta ute. Middagen serveras på stora fat med massa små skålar, varje skål innehåller en maträtt. Många smårätter verkar vara typiskt, det har vi fått ganska genomgående, men detta var ett extra roligt sätt att få det serverat på. Lamm och kyckling är det kött man äter generellt i Indien, annars är det vegetariskt som gäller. En hindu får inte lov att döda någon levande varelse, så alla djur slaktas av muslimer.

Uppstigning 05:00 för att besöka Taj Mahal. När de öppnar 06:00 är vi på plats och som utlovat slipper vi vandra i ett folkhav och värmen känns näst intill behaglig. Har man tur så är det riktigt klart väder och man får se solen gå upp över palatset. Denna morgon är det lite disigt, men det hindrar inte ögonblicket från att vara magiskt. Vid första anblicken av detta mästerverk får man nästan känslan av att det svävar. Läget gör att det ser ut att bara vara oändlig himmel i bakgrunden. Detta monument, som lät byggas av Shah Jahan till minne av sin älskade hustru, tog 20 år att färdigställa och krävde över 20.000 man och 1.000 elefanter som fraktade den vita marmorn från världen över. Vi vandrar still omkring i trädgården som Shah Jahan lät döpa till ”Paradise”, och visst får man en viss andlig känsla.

Efter denna speciella upplevelse i gryningen åker vi tillbaks till hotellet för frukost. Efter vi sedan checkat ut lämnar vi Agra och styr vidare mot ”tredje hörnet” – Jaipur (Pink City). Vi gör ett stopp i orten Bharatpur for lunch på Laxmi Vilas Palace. Detta är ett mindre enklare hotell, men med härlig atmosfär o det där ”typiskt indiska” som vi efterlyst sitter i väggarna.

Mätta och belåtna åker vi vidare mot vår slutdestination för dagen – Hotel Le Merdien i jaipur. Vi närmar oss hotellet och ser ett par vackert utsmyckade elefanter stå längs vägkanten. Med kamerorna i högsta hugg försöker vi få chauffören att stanna, men han kör på under våra protester. Snart får vi veta varför. Elefanterna är en del i en välkomstceremoni – vår välkomstceremoni! Vi känner oss som riktiga kungligheter då vi får kliva upp på dessa vackra färgstarka elefanter (några åker i vagnar bakom kameler). Runt omkring oss dansar och spelar indier i vackra kläder och kastar rosenblad över oss. Helt overkligt och ett riktigt överraskningsmoment. Så i denna spektakulära karavan entrar vi Hotel Le Merdien. Detta är ett välkomnande hotell med smakfull inredning och inbjudande poolområde.

Ett par timmar senare blir vi hämtade med jeep och körda till ”Dera Amer – valley camp”. Detta är ett öppet fält beläget i ett skogsparti. Så här på kvällen är det vackert upplyst med facklor och ljus. Vid sidan ligger en mysig öppen restaurang där vi ska äta middag. Men först ska vi spela elefant-polo! Vi blir uppdelade i lag om två och två (varsin elefant dock) och tar oss med hjälp av stegar upp på elefanterna. En skötare sitter bakom öronen och själv sitter man grensle över elefantens rygg och med ett korsat rep att hålla sig i med ena handen. I andra handen får vi varsin gigantisk polo-klubba och så sätter det i gång! Det gäller att med sin klubba och passningsspel inom laget slå en fotboll över mållinjen på motståndarens sida. Detta är hur roligt som helst! Dock lite läskigt när elefanten börjar springa…

Mycket nöjda med dagen slår vi oss sedan ner för att avnjuta ännu en härlig indisk måltid.